Miljöproblemet, varför behöver du mäta!

Källa: IVL-Miljöinstitutet

 

Miljödata för miljögifter och föroreningar

Miljögifter är ämnen som är skadliga för miljön och som kan tas upp av växter, djur och människor. Långlivade ämnen som är spridda i miljön kan påverka människor och miljö under lång tid. Miljöövervakningen kan svara på vilka miljögifter vi hittar i miljö och människor, hur exponeringen sker och om de åtgärder som sätts in för att minska utsläppen har effekt.
Medan halterna av flera välkända miljögifter från 60-talet, som PCB, DDT och tungmetaller, går ner ökar halterna av flera nya kemikalier. Den samlade kunskapen om tillverkning och användning av kemikalier blir allt bättre, däremot vet vi allt för lite om hur de rör sig i miljön och riskerna för skador på ekosystem och hälsa.

Vi mäter ett stort antal ämnen i luft medan organisationer som Svenska miljöinstitutet IVL både kan mäta och analysera dessa kemiskt. De är specialiserade på att analysera mycket låga halter av kemiska ämnen och ta fram mätmetoder för dessa ämnen. AMV https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/kemiska-risker-och-luftfororeningar

Vårt uppdrag är att du på ett tidigt stadium skall kunna upptäcka om något är fel!

 

Kemikalier i innemiljön

Alla varor och produkter runt omkring oss avger kemikalier till omgivningen. En del ämnen finns i högre halter inomhus än utomhus eftersom de kommer från möbler, elektronik och andra produkter som vi omger oss med.

Människor tillbringar i snitt mer än 21 av dygnets 24 timmar inomhus, så innemiljön har stor betydelse för hur mycket kemikalier vi utsätts för. Trots att innemiljön är en så viktig exponeringsväg för människor vet vi alldeles för lite om kemikalier i innemiljön och hur till exempel olika byggmaterial påverkar omgivningen.

Våra system utför bla. luftanalyser av lättflyktiga organiska ämnen, så kallade VOC (av engelskans volatile organic compound), som har hälso- och miljöeffekter. Genom att mäta halten av VOC kan man få indikationer på problem i inomhusmiljön.

 

Damm, rök och dimma

Damm, rök och dimma som man andas in utgör en hälsorisk. Luftvägarna har försvarsmekanismer men det räcker inte fullt ut. Den yta i lungblåsorna (alveolerna) som kommer i kontakt med inandningsluften är cirka 90 kvadratmeter. Eftersom ytan är så stor kan många små partiklar fastna där och orsaka skador. Beroende på hur stora partiklarna är så kommer de olika långt ner i luftvägarna. Partiklar som är mindre än 5 mikrometer (tusendels millimeter) kallas respirabla och kan nå ända ner till lungblåsorna. Större partiklar fastnar i näsa, svalg och luftrör.

Partiklar som är mindre än 0,1 mm (100 mikrometer) kan följa med inandningsluften. Sådana partiklar stannar länge i luften, följer med i de luftrörelser som finns och behöver ventileras ut. Partiklar som är runt 0,1 mm, eller större, faller ut ur luften och lägger sig nära källan. Det går oftast inte att se hur hög halten är eftersom moln med respirabla partiklar i praktiken är synliga även om halten i luften är mycket hög (över 10 mg/m3).

Vi mäter partiklar ner till 1um

 

Skärvätskor bildar dimma

Skärvätskor används för att kyla och smörja vid metallbearbetning. De sprutas då med högt tryck på ett roterande verktyg vilket genererar vätskepartiklar. Skärvätskor finns av olika typ. Den återanvänds och förorenas under användningen. I vattenbaserade skärvätskor kan mikroorganismer växa till. Dessa kan bilda hälsofarliga ämnen. Astma, bronkit, allergisk alveolit och halsirritation har satts i samband med exponering för skärvätska. Det finns också studier som tyder på ökad cancerrisk.

Vad är riskerna med mikroorganismer?

Ibland kan de mikroorganismer, till exempel mögel, virus och bakterier, som förekommer på arbetsplatser ge olika hälsobesvär. Exempel på sådana hälsobesvär är infektionssjukdomar, infekterade sår, lungproblem eller allergier. Mikroorganismer kan också orsaka andra arbetsmiljörisker som gasutveckling, halka eller syrebrist. Det går ofta att förebygga hälsobesvär eller mikrobiologisk aktivitet genom att i första hand ta bort mikroorganismerna helt. Om det inte går ska man vidta lämpliga skyddsåtgärder.

Vilka yrken innebär risker med mikroorganismer?

Det finns flera olika typer av arbetsplatser som kan vara berörda av informationen. Här listar vi några av dem:

  • lantbruk – smitta, mögelpåverkan och mikrobiologiskt producerade giftiga och explosiva gaser
  • hus och lägenheter som saneras eller rivs – mögelpåverkan
  • avloppsanläggningar – smitta, bakterietoxiner (gifter) och mikrobiologiskt producerade giftiga och explosiva gaser
  • utomhusarbetsplatser – smitta och mögel.
  • Inomhus kontor nedsatt ventilation nedsatt syretillförsel, Organiska komponenter i luften.
  • Producerande företag, vätskehantering

se vidare (AFS 2005:1) https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/foreskrifter/mikrobiologiska-arbetsmiljorisker-smitta-toxinpaverkan-overkanslighet-afs-20051-foreskrifter/

 

Dina anställda och miljöproblem

Vilka besvär kan man få?

Hälsobesvär är ospecifika och inte självklart kopplade till en viss orsak. Trots det är det ibland lätt att finna orsaken till besvären medan det i andra fall kan vara omöjligt. Besvären är till sin början akuta och går normalt över när man lämnar byggnaden. Ospecifika slemhinnebesvär i ögon och näsa kan vara besvärliga men är inte tecken på allvarlig sjukdom.

Vanliga symptom är:

  • irritation i ögon, näsa och hals
  • känsla av torr hud och torra slemhinnor
  • hudrodnad
  • mental trötthet
  • huvudvärk
  • ofta förekommande luftvägsinfektioner och hosta
  • heshet, pipande andning och ospecifik överkänslighet
  • illamående och yrselkänslor.

 

Vårt uppdrag är att hjälpa dig att skapa en trygg och hälsosäker arbetsplats för dina anställda, att minska sjukfrånvaron, att öka produktionen samt att ge dig en helhetsbild av din egen miljöpåverkan.

 

Kontakta oss för en förutsättningslös dialog om era behov.

 

 

You can play mobile casino games regardless of where you are as casinos that accept muchbetter long as your mobile phone has an Internet connection and the battery is charged.